Idag - Vaasan ortodoksinen seurakunta

Församlingens personal sommarledigheter

Kyrkoherde, fader Andrei 26.6. - 2.8.
Prästen i Karleby, fader Pekka 26.8. - 21.9.
Kantor Nina Jolkkonen-Porander 30.6. - 21.7.

Den heliga Nikolaos vägkyrka i Vasa

Öppenhållningstider
25.6. - 3.8. må-fr kl 11-16
Nikolainkuja 1, Vaasa

Kyrkan visas av Josua Witting (mobil +358 44 350 3389), som också guidar i kyrkan på finska, svenska och engelska.

Välkommen till den 150 år gamla ortodoxa kyrkan!

Tankar om Pingstens - Den Heliga Treenighetesdagens - knäfallsböner

På Pingstdagen ber vi mycket vackra knäfallsböner under vespern. Vad handlar dessa böner om?

I den första bönen vänder vi oss till Gud Fadern. Vi ber att Han förlåter våra synder, hjälper oss i nåd och tar oss till sitt himmelska rike.

I den andra bönen vänder vi oss till Guds Son och ber att Han leder oss till ett rättfärdigt liv och renar oss från vår orättfärdighet.

I den tredje bönen ber vi om ro och vila för de insomnades själar och att Han befriar oss från all fara och ger oss en god och stilla hädanfärd. I slutvälsignelsen prisar vi den Helige Anden, som helgar hela världsalltet och ber att Han förbarmar sig över oss och ger oss frälsningens gåva. Ha en bra och välsignad Pingst!

Andrei Sõtsov
kyrkoherde
Vasa Ortodoxa Försämling

Kungörelse om församlingsfullmäktigevalet 2019

Tidpunkten för valet Vasa ortodoxa församlingsfullmäktigeval hålls den 9–10.2019.

Till fullmäktige väljs nio (9) medlemmar.

Församlingen består av fyra (4) valområden.
I) Från Karleby valdistrikt, till vilket hör kommunerna Kannus, Karleby, Halso, Kaustby, Lestijärvi, Perho, Toholampi och Vetil, väljs två (2) medlemmar.
II) Från Jakobstads valdistrikt, till vilket hör kommunerna Jakobstad, Vörå, Nykarleby, Pedersöre, Kronoby och Larsmo, väljs två (2) medlemmar.
III) Från Lappo valdistrikt, till vilket hör kommunerna Isojoki, Karijoki, Teuva, Kauhajoki, Kurikka, Ilmajoki, Seinäjoki, Lappo, Kuortane, Ähtäri, Soini, Alajärvi, Vimpeli, Lappajärvi, Evijärvi, Alavus och Kauhava, väljs två (2) medlemmar.
IV) Från Vasa valdistrikt, till vilket hör kommunerna Vasa, Korsholm, Malax, Laihela, Storkyro, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad, väljs tre (3) medlemmar.

Valet hålls lördagen 9.11 i Jakobstad (kl. 10–11), i Karleby (kl. 12–13) och i Lappo (kl. 16–17) samt söndagen 10.11 i Vasa (efter liturgin, kl. 11.30–13).

Förteckningen över röstberättigade
Förteckningen över röstberättigade finns till påseende i pastorsexpeditionen (Skolgatan 45, 65100 Vasa) under tiden 16–22.9.2019. Yrkanden om rättelse av förteckningen bör lämnas in till pastorsexpeditionen senast 24.9.2019. Valnämnden justerar förteckningen på sitt möte 28.9.2019.

Kandidatuppställningen
Två röstberättigade medlemmar av Vasa ortodoxa församling kan ställa upp en kandidat till församlingsfullmäktige i sitt valdistrikt. Förslagen ska göras skriftligt och det är möjligt att föreslå högst så många kandidater som ska väljas till församlingsfullmäktige i ifrågavarande valdistrikt, det vill säga i valdistrikt I högst två (2) medlemmar, i valdistrikt II högst två (2) medlemmar, i valdistrikt III högst två (2) medlemmar och i valdistrikt IV högst tre (3) medlemmar. En kandidatansökan bör innehålla kandidatens fullständiga namn, födelsetid och hemkommun samt underskrifter av minst två medlemmar av Vasa ortodoxa församling. Dokumenten som gäller kandidatuppställningen bör lämnas in till pastorsexpeditionen (Skolgatan 45, 65100 Vasa) senast onsdagen 18.9.2019 kl. 14.

Valbarhet
Valbar till församlingsfullmäktige är en församlingsmedlem som är känd för sin ortodoxa kristna övertygelse, och som inte är omyndig eller heltidsanställd (eller har tjänsten som huvudsyssla) inom Vasa ortodoxa församling. Valnämnden upprättar på basis av de inlämnade kandidatansökningarna en kandidatförteckning och meddelar om tidpunkt för valet, röstningsställen och valsystem samt tidpunkten för kungörandet av valresultatet. Meddelandet kommer att finnas till påseende på pastorsexpeditionens anslagstavla och i Painen-Sanomat 3/2019 senast 30 dagar innan valförrättningens påbörjande.

Vasa 27.5.2019
Andrei Sotsov, kyrkoherde
valnämndens ordförande

Kontakter över generationerna

Det går bra för vår församling. Den växer, och blir mera mångkulturell. Som ett resultat av anpassnings-programmet, som församlingsfullmäktige och församlingsrådet godkände år 2018, visade församlingens ekonomiska resultat i fjol ett överskott och är i detta nu i balans. Ett stort tack till alla medlemmarna av rådet och fullmäktige för det gemensamma arbetet för kyrkans och vår församlings väl.

Sommaren 2019 deltar ungdomar och ledare från Vasa i det gemensamma kristendomsläger som ordnas av Vasa och Tammerfors församlingar. Av medlemmarna i Vasa församling är 23 procent ungdomar, vilket är den största andelen inom Uleåborgs stift. Kyrkan förenar medlemmar av olika ålder, och kyrkans traditioner förmedlas på ett naturligt sätt vidare från generation till generation.

Nutidens djupaste och svåraste utmaning är att tron blivit. Allt oftare tänker man sig att tron är en privatsak, och att det inte är nödvändigt att delta i gudstjänster. Genom att delta i verksamhet som leds av kyrkans bevarar man den personliga religiositeten, utövandet av religionen fortsätter och längtan efter gemenskapen med Gud och Guds helighet fortgår.

Kyrkan försöker svara på denna längtan genom att betona gemenskap, det personliga och glädjebudskapet om Kristi uppståndelse. Dess viktigaste egenskap är gemenskapen och enheten i den uppståndne Kristus. Kyrkan är inte vår, utan Herrens. Själva ordet kyrka kommer från grekiskans ”kyriake”, som betyder ”Herrens egen”. Man kan tjäna kyrkan bara genom att leva i Gud och ta del av hans förnyande nåd och genom den förverkliga förnyelsen av kyrkan.

Jag önskar er alla en trevlig sommar och en påsktid välsignad av Jesus Kristus, vår frälsare! Kristus är uppstånden från de döda!

Andrei Sõtsov
kyrkoherde
Vasa Ortodoxa Försämling

Den tomma gravens mirakel

”Då skall de vända sig till mig, söka mig i sin nöd. Kom, låt oss vända tillbaka till Herren! Han rev, och han skall läka oss, han slog, och han skall förbinda oss. Han ger oss liv efter två dagar, på den tredje reser han oss upp.” (Hos 5:15; 6:1–2)

Den tidigkristna författaren Tertullianus hänvisar till denna profetia i Hoseas bok när han reflekterar över den tomma gravens mirakel och evangelie-texternas berättelser om kvinnornas känslor inför den. Kvinnorna hade gått till graven för att smörja Kristi kropp med välluktande olja, men kunde inte finna den döde. I stället stod där två Herrens änglar som frågade dem: ”Varför söker ni den levande här bland de döda?” (Luk 24:5) Enligt Tertullianus befann sig kvinnorna mellan förlustens smärta och uppståndelsens hopp; de hoppades innerligt få träffa sin Herre levande. Smärta och hopp, tro och otro anfäktade också lärjungarna som gick mot Emmaus, liksom Tomas. Dödens och förgänglighetens makt är obarmhärtig, dess lie slår oförtröttligt sin dyrbara skörd mitt ibland oss. Men änglarnas budskap skänker oss det eviga hoppet och löftet att döden har besegrats.

Kunskapen om Kristi underbara död och uppståndelse samlades in i nästan varje detalj, för att bevaras för kommande släkten. De förmedlar alla samma entydiga men ofattbara budskap: Messias besegrade döden på huvudskalleplatsen, av Golgata blev ett paradis. Och på den tredje dagen vaknade han till liv, bröt upp sin grav, lämnade den tom och steg upp till himlen. Om detta stora mysterium vittnade redan biskop Melito av Sardes på 100-talet, då han för sin församling predikade om hur Kristus sammanfattar ”nytt och gammalt, evigt och timligt, förgängligt och oförgängligt, dödligt och odödligt, detta påskens mysterium: Gammalt enligt lagen men nytt enligt ordet, timligt enligt förebilden, evigt genom nåden, förgängligt genom offret av fåret, oförgängligt genom Herrens liv, dödligt genom begravningen i jorden, odödligt genom uppståndelsen från de döda”.

Påsken förkunnar alltså att ”Det är fullbordat” (Joh 19:30). Om detta vittnar den tomma graven, men den utgör ändå inte festens hela budskap. Påskens fullhet ligger inte bara i att vi har en Frälsare som alltjämt är beredd att bära himlens gåvor till en sjukbädd, inte i att vi mitt ibland oss har en Herre som lättar våra bördor och inte skyr någons sällskap. Påsken begränsas inte till att vi i dag får fröjda oss över att Kristus har uppstått från de döda och lever mitt ibland oss. Påsken vill förmå oss till en helt ny uppgift.

De som hade gått ut för att söka efter Kristus fick befallningen att sluta leta och i stället skynda ut bland de levande för att sprida glädjebudet om den Levande Herren, som befriar från vanmakt och leder till nytt liv och salighet. Vägen ligger alltså öppen framför oss. Porten som leder från döden till livet är öppnad, den leder oss från lidande till evig salighet, från syndens fångenskap till frihet, från jordens grådask till himlens klarhet. Påsken tillåter oss inte att förbli passiva åhörare utan vill ge oss ett nytt livsinnehåll, förkunnandets och tjänandets stora uppgift, så att hela världen får glädjas över vår Herres Jesu Kristi uppståndelse och seger.

Segerfestens andliga glädje förefaller sudda ut gränserna mellan nuet och den förvandlade framtiden. Låt oss föra detta glädjebudskap också till okända medvandrare, så att vem som helst kan var som helst möta uppståndelsen. Kristus är uppstånden! Sannerligen uppstånden!

Leo
Ärkebiskop av Helsingfors och hela Finland

Kuva: Helsingin ortodoksinen seurakunta

Varför fastar vi?

När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har fått ut sin lön. Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig (Matt 6:16-18).

Med dessa ord lär Kristus oss om hur vi skall fasta. Kyrkans tradition innehåller regler för fastan, i synnerhet för den kroppsliga fastan, till exempel rörande maten. Fastetiden kan te sig som en period under kyrkoåret då vi är tvungna att lyda vissa regler. Var och en av oss som försöker följa reglerna angående mat under fastan, vet hur svårt det kan vara. Hur kan jag lämna bort kött och äta en massa vegetarisk mat? Hur kan jag leva utan mjölk? Fastan kan kännas tung och jobbig. Ju mera man kommer in i fastan, desto jobbigare tycks den bli. Att avstå från något (såsom vissa födoämnen och läckerheter), i synnerhet något som vi kanske är beroende av, är inte lätt. Om vi koncentrerar oss på det yttre i fastan, glömmer vi varför vi fastar. Varför fastar vi? Fastan är en förberedelse för oss. Kristus själv fastade innan han började förkunna och undervisa offentligt (Matt 4:2).

Under fastan förbereder vi oss för att möta Gud. Vi har en möjlighet att rannsaka vårt inre, se att vi har gått vilse och fråga oss själva om vi har levt enligt Guds vilja. Matfastan hjälper oss att se hur beroende vi är av mat. Vi behöver mat för att leva. Om vi fastar på allvar och på rätt sätt, kan vi åter finna maten som en Guds gåva till oss och så lära oss uppskatta denna gåva. Vi ges också tillfälle att lära oss att vi behöver mycket mindre än vi vanligtvis konsumerar.

Om fastan känns jobbig betyder det att vi är på rätt väg. Fastan är en övning. Vi övar att använda vår vilja enligt Guds vilja. Allt som för oss bort från Gud kan vi ifrågasätta. Fastan ger oss möjligheten att att upptäcka vilka saker i vårt liv som för oss bort från Gud och vilka saker som leder oss till Gud. Övning innebär arbete och ständig repetition. Under fastan övar vi vår kropp och själ att se det väsentliga och gudomliga. En liten känsla av hunger visar oss att livet är en Guds gåva och att vi är beroende av Guds gåvor för att leva, det vill säga av mat. Och när vi kämpar får vi möjligheten att vända oss till Gud för hjälp. Vi får en chans att återfinna bönen och på ett alldeles nytt sätt. Herre förbarma dig över oss. Denna bön får en allt djupare betydelse.

Alla regler och seder under fastan hjälper oss att vända oss till Gud, att återupptäcka Gud. Vi fastar alltså inte för att lyda regler och upprätthålla seder, vi fastar för Gud och för vår själ och kropp. Allt detta kan vi göra med glädje utan att oroa oss för hur andra klarar av fastan. Må denna fasta bli en Guds gåva för oss och till våra själars och kroppars välsigne och läkedom.

Text: fr Jonas Bergenstad
Kolla länkar till webbsida: www.lukusali.fi/index.html?p=Ortodoksiviesti&i=47a1cd00-3b5f-11e9-91a4-00155d64030a

Kantorn i Karleby

En vacker sommardag 2018. Telefonen ringer. Det är kyrkoherden i Vasa ortodoxa församling,fader Andrej som ringer:"Skulle du vara intresserad av kantorsvikariatet i Karleby?" En sådan fråga ställs inte alltför ofta åt en nästan 60-årig gubbe, speciellt inte i dessa åldersdiskrimineringens tider. Dessutom ställs frågan i en situation då jag upplever att framtiden ter sig diffus. -Jag har jobbat flera år som sångpedagog och studerat ortodox kyrkomusik i Joensuu. Sanningen att säga tvivlar jag även på min sociala kompetens inför de krav som arbetet medför. Tankarna irrar sig 37 år tillbaka i tiden. Då jobbade jag som skådespelare på stadsteatern i Karleby. Det var en turbulent tidsperiod med många motsättningar, men onekligen en yrkesmässigt viktig fas i min utveckling som artist. Är jag verkligen redo för en ytterligare match i Mellersta Österbotten. Efter en funderare besluter jag att ta an mig utmaningen. I skrivande stund har fem månader bakom mig som vikarierande kantor och mitt kontrakt har förlängts till slutet av 2019. Jag har pendlat i nästan ett halvt år mellan Joensuu och Karleby. Det har kännts tufft ibland, måste jag medge. Det positiva mottagandet väger dock mångfaldigt tyngre i vågskålen. Jag har kunnat räkna med det fulla stödet från både kyrkoherden och min närmaste arbetskamrat fader Pekka Helakallio. Tiden som "Kantorn i Kokkola" har gett mig mycket. Jag är nu flera upplevelser rikare. En pilgrimsresa till Estland, långa resor i regionen med fader Pekka, både norrut och söderut. Fader Pekka, en erfaren andens man, är verkligen en tillgång i församlingen och vår personkemi fungerar väl. Vad vore kantorns vardag och fest utan mina kära sångare i kyrkan? Vi är en mycket liten grupp och jag beundrar de trofasta sångarnar ödmjukhet och engagemang. Då jag skriver detta sår vår årliga tempelhögtid inför dörren. En utmaning för både kantorn och kören. Fastetiden och festernas fest, påsken, närmar sig. Uppståndelsens högtid nalkas så småningom. Jag riktar mitt uppriktiga tack till alla församlings-medlemmar för det positiva mottagandet. Det känns som om den förlorade sonen kommit hem. Jag fylls av ro och tacksamhet.

Teksti: Karl-Henrik Wahlfors
Kuva: Martti Mallinen

Församlingsreformen

Vasa församlingsråd och församlingsfullmäktige har enhälligt beslutat stöda den tilltänkta församlingsreformen och en sammanslagning med Tammerfors församling år 2020. Samarbetet mellan våra församlingar kommer framledes att vara tätare och mera samstämmigt.

Kolla noggrannarre här: www.vaasaort.com/paumlaumltoumlksenteko.html

Sankt Nikolai Ortodoxa kyrka/församling i Vaasa

Tillhör Uleåborgs stift för Finlands Ortodoxa Kyrka - ansluten till det Ekumeniska Patriarkatet i Konstantinopel -

Kort historik över församlingen

Efter fredsslutet 1809 förlades ett ryskt regemente också i Vasa. År 1813 och 1822 planerades det att bygga en ortodox kyrka i Vasa. Redan tidigare hade man avdelat en militärpräst för att besöka alla ortodoxa kristna. Den första militärkyrkan var i Alkula gård i Gamla Vasa. Kejsaren beslutade att bygga kyrkan i januari 1849. Till all lycka hade man inte hunnit påbörja byggnadsarbetet i den gamla staden, därför att Vasa stad brann i augusti 1852. Kyrkans byggnadsarbete påbörjades år 1861 och kyrkan invigdes 9.9.1866 i den helige Undergöraren Nikolaus namn.

Våra gudstjänster

Här nere finns en länk till Sankt Nikolai kyrkan och gudstjänsterna i vårt bönehus: Gudstjänster i församlingen

Här nere finns en länk till den finskspråkiga gudstjänstkalendern: Jumalanpalvelukset

Kontakt

Välkommen att kontakta oss! Kolla noggrannare till webbsida: www.vaasaort.com/kontaktuppgifter.html